Söndag kväll, igen

Ja, nu är det söndag igen och jag har nyss kommit tillbaka efter att ha släppt av honom vid tåget igen. Älsklingen och hans son kom redan i torsdags kväll... Våra söner har kanske inte kommit överens precis hela tiden *ler* Särskilt min son har varit riktigt elak och irriterande emellanåt. Just idag har dom ändå kunnat leka och ha roligt tillsammans, alla killarna har gräsfläckar på byxorna nu, till och med han som nästan är 40 år *ler*

Även med alla småkonflikter och allvarsdisskusioner med min son så har helgen varit riktigt trevlig. Vi har lagat mat tillsammans och ätit tillsammans. Diskat har jag dock fått göra själv *ler* Jag får väl trösta mig med att han klippte mitt gräs och planterade om mina stackars försummade krukväxter...

Nu sitter jag då här, själv... Min son gick till en kompis i samma ögonblick vi kom hem från tåget. Här är tyst, tomt och öde... Just nu är det skönt att det är tyst men jag vet att jag snart kommer känna saknaden, inte bara efter honom, den känns redan, men saknaden efter ... familjestim... Det känns så naturligt att ha honom här och jag vet att våra söner kommer att kunna stå ut med varandra så småningom *ler* Vårt liv tillsammans kommer bli underbart, särskilt om vi skaffar diskmaskin...