torsdag 14 juli 2011

Torsdagsblues, igen

Ibland saknar jag Vimmerby och mitt gamla liv något alldeles vansinnigt... Jag saknar att alla vet vem jag är, och min pappa är och min farmor och farfar och mina bröder... Jag saknar ... svårt att egentligen sätta fingret på exakt vad det är jag saknar, förutom min familj och övrig släkt, vänner och bekanta. Bland Frödinges "ursprungsbefolkning" finns det INGEN som inte vet vilka jag och min familj är. Min farmors släkt har bott i Frödinge i flera hundra år och satt sin specifika prägel på hela samhället där.

Jag är Bosse Polis' dotter, jag är Nisse & Anna-Gretas sondotter, jag är "av Gästgivarns" släkt. Men, jag är oxå "hon vars sambo hängde sig" och min farbror är den där skumma fylletratten som sitter på parkbänkarna i Vimmerby och dricker på dagarna. Att vara kändis är av både gott och ont...

Här är jag bara jag - mamma, sambo, läkarsekreterare. Ingens dotter, ingens syster och inga släktband som någon här kan relatera till, om de inte är väl insatta i Astrid Lindgrens verk, förstås. Åker jag till Kinda kommun är jag "av Drott", eller "av Sleman", här kan jag åka 25 mil åt alla håll utan att någon känner till mina släktband eller mig. Eller jo, jag har visst en avlägsen släkting i familjen Drott i Åsa. Men det vet jag inte ens vart det ligger...

För det mesta uppskattar jag faktiskt att ingen vet vem jag är och har förutfattade meningar om mig. Jag kan vara precis den jag är utan att någon alls bryr sig. I Vimmerby kommun sprider sig skvallret fortare än blixten. Här finns ingen som bryr sig om att skvallra om mig, eller jo, kanske lite på jobbet just nu...

Inga kommentarer: