Tisdag...

Jag avskyr tisdagar. Denna är inget undantag. Gårdagseftermiddagen förflöt ungefär som förväntat. Jag kom hem, plockade i disken i maskinen och satte igång med maten. Vi åt och såg på TV. När sonen kom hem från träningen plockade jag med disken igen medans han åt och vi pratade lite om inget. Ungefär samtidigt smög sig värken tillbaka, i armbåge, hand och höft, vänster sida. Lägg lite mensvärk ovanpå det och det krävdes dubbla piller för att bli av med det. Jag gick och lade mig själv, sov oroligt och när jag vaknade hade sambon redan gått.


Sedan vidtog en lång diskussion via sms angående sonens nya telefon. Han fick den av sin farmor och farfar i julklapp. Jag ställdes inför fullbordat faktum och tycker inte att jag kan ta telefonen för honom.

Ja, nu mår jag alltså illa, har ångest, ont i vänster arm och idag HÖGER höft, trots värktabletter. Ovanpå det är jag tät i luftvägarna igen. Näsan rinner oavbrutet och jag har slem i luftstrupen, harklar mig hela tiden. När jag hostar känner jag att jag är tät, trots Pulmicort.

När jag precis satte mig för att äta lunch kände jag en liten svullnad i höger mungipa. Jag fingrade på den lite och tänkte att det nog är något slags finne/pormask. När jag kom tillbaka till mitt rum kollade jag i spegeln och till min fasa såg jag ett munsår! Flera små blåsor, i princip på varandra. Jag har ALDRIG haft munsår tidigare! Jag sökte upp min favoritsjuksköterska och frågade henne:
-Vad ser det här ut som? Och liksom plutade med munnen lite öppen för att hon skulle kunna se ordentligt.
-Munsår, svarade hon givetvis. Ja, jag kan definitivt inte skylla på solen, för den har jag inte sett på ett par veckor nu…

Sten på börda men jaja, ryggsäcken är tung redan, varför inte kasta på en liiiten sten till?!