Måndag igen

Ja, nu är det måndag igen och klockan är 20 i 4 på eftermiddagen… Ångesten börjar smyga sig på, ligger som en för hårt åtdragen halsduk kring halsen.

Helgen var fantastisk :-) I lördags låg jag naken på en klippa i Västerviks skärgård och lapade sol i 3 timmar för att sedan åka hem och måla tånaglarna resten av kvällen. Mysigt i min absoluta ensamhet. Igår kom Luktar-gott-mannen på besök redan på förmiddagen, han dök upp vid kvart över 10 ungefär och stannade till klockan 3. Vi drack kaffe, pratade, såg på skitprogram på TV och pratade lite till och sen hånglade vi så att jag är alldeles skavd på hakan, igen :-) det var underbart. När han åkt kom sonen hem och sen åkte vi till mamma och åt middag. Jag fick med mig en rejäl trave kökshanddukar och några varuprover från arla hem. Somnade i tid men har sovit dåligt, sämre än vanligt.
Luktar-gott-mannen ska till sin läkare i Kalmar idag för att få veta svaret på en datortomografiundersökning av hans cancer. Ja, han har cancer, sedan flera år. Denna är sannolikt en metastas från hans maligna melanom. Han har behandlats för cancer flera gånger, 2 operationer, strålning och någon slags cellhämmare så nu har den tydligen stått stilla några år, jag hoppas verkligen att den har stått stilla nu också. Jag vill verkligen inte förlora denna man innan det ens blivit något riktigt mellan oss. Sannolikt är det från denna mindre underbara situation min ångest stammar idag… Han har lovat messa när han kommer hem från Kalmar och vet. Jag väntar med spänning på detta sms.

Hursomhelst… Sonen började gymnasiet förra veckan. Hemma sjuk torsdag, fredag och idag men i eftermiddag, klockan 6, ska vi ha vårt första samtal tillsammans med hans ”mentor” som det tydligen heter nuförtiden. Sonen, ja, jag blev så arg i morse att jag skrek åt honom i telefonen. Jag tycker inte om när jag gör det men jag blev så frustrerad, klickade bort samtalet men ringde sedan upp igen och fortsatte skälla. Jag hoppas verkligen att han förstod.

Också gällande sonen så är det handboll på tapeten igen… Pappa har fixat och trixat så att tränaren för A-pojkarna i Hultsfreds handbollsförening ringde sonen häromdagen och bjöd in honom att träna med dom. Sonen är inte jätteintresserad men idag pratade jag med tränaren och ställde frågor och vi pratade en stund. Trevlig man som tände till lite på att sonen spelat med Önnered och varit på cup där och där och handbollscamp och träningsläger i Kroatien. Jag tror verkligen att sonen skulle gilla att spela handboll i Hultsfred, sonen är mycket skeptisk dock. Jag känner väl att jag måste bearbeta honom lite till för jag vill verkligen att han ska spela handboll, för JAG TYCKER DET ÄR ROLIGT!! Så, JAG tycker det är roligt men jag vet att sonen tycker det också. Ambitionsnivån är avsevärt mycket lägre här än i Önnered så jag tror att han till och med kan glänsa lite, och det tycker han om :-)