Idag är det tisdag igen och hudhungern gör sig påmind… Det är nu 36 timmar sedan jag åkte från Luktar-gott-mannen senast. Saknaden är stor men den här gången vet jag i alla fall när vi ses igen, nämligen fredag kväll. Det känns ju bra men jag hade ju hellre sett att vi kunnat ses ikväll och på torsdag också, varannan dag känns väldigt lagom, men kanske är det bättre att inte ses så ofta.. Jag vet inte… Jag vet hur jag känner och tycker det är väldigt jobbigt att ha alla dessa känslor, det var som sagt inte alls min plan. Som tur är verkar det som om han känner nåt för mig också. Det jobbigaste är väl ändå att jag inte kan prata med honom om det, det låser sig i mig så fort jag försöker. Jag kan prata om mina känslor för honom med typ alla andra men inte med honom men det är väl för att jag inte alls är säker på om jag vill höra hans respons. Ja, i söndags när jag skulle åka hem fick jag ändå ur mig att jag tycker för mycket om honom ”för att det ska vara bekvämt just nu” ja, ok, konstigt ordval kanske men det var så det föll. Han sa då att han tycker om mig också och det är ju det intryck jag får nästan hela tiden…
Det krånglar till det än mer att han har hälsoproblem, ganska allvarliga sådana. Han vill gärna ha sex men lyckas sällan hela vägen, tyvärr. Detta är förstås jobbigt för honom OCH för mig. Jag vill givetvis att den jag är med har lika trevligt som jag, för jag har ändå trevligt med honom ;-) . Att vi inte kan ses så ofta har förstås lett till att jag har en man till, en sexatlet, som gör mig alldeles yr i huvudet av sköna sex-kemikalier. Jag har en intern konflikt med mig själv om detta, jag tycker ju verkligen om Luktar-gott-mannen och vill dela mitt liv med honom, MEN, jag tänker inte rusa på som en galen tjur denna gång också. Jag måste ju lära mig av mina misstag. Ja, hela kroppen skriker efter att vara med Luktar-gott-mannen HELA tiden och aldrig släppa taget men jag måste försöka vara LITE rationell också. Hans dotter vet inte ens om att han träffar nån, hon var tydligen besvärlig förra gången han träffade någon men detta var iofs för 1,5 år sedan. Så… Ja, du vet, släppa allt och flytta ihop kommer ju inte funka med denna man, som tur är, får jag väl ändå säga.
Det känns också ganska jobbigt att åka till Göteborg på lördag och bo 10 dagar hos exet… Ja, jag ser fram emot att träffa bonusbarnen igen men just exet… Dela säng och vardag i 10 dagar… känns sådär roligt. Planen var ju ändå att jag skulle bo hos en väninna dom 10 dagarna men det var tydligen besvärligt när det väl kom till kritan. Så exet blir det. Och jobba på semestern, vilket kommer ge ett rejält tillskott i kassan, annars hade jag nog hellre avstått från att vara i Göteborg nästa vecka men pengarna drar verkligen då jag inte riktigt kommit ifatt ekonomiskt ännu. Sammantaget känns mitt liv mycket besvärligare än väntat just nu…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar