I onsdags åkte jag hem till Honom efter jobbet, jag var där strax innan 17 och vi satt och pratade en stund innan vi gav oss ut för att handla middag. Jag fick en guidad tur genom hela Aneby och såg alla ställen han bott på och vart hans bror bor och så vidare, i mörkret dock så jag såg inte så mycket men trevligt var det. På Ica köpte vi lammytterfile och lite grönsaker och så åkte vi hem och lagade mat. Han var skeptisk till mitt förslag om kanel, ingefära och svartpeppar på köttet men så blev det. Givetvis var det jättegott även denna gång. Vi åt framfört TV:n och satt kvar där och såg nåt skitprogram och pratade tills han började gäspa alltför stort, runt 21, då vi kröp ner i sängen för att se på Grey’s Anatomy. Jag passade på att fråga om vi kunde ses i helgen och då velade han lite fram och tillbaka igen. Han var bortbjuden till vänner i Strömstad sedan länge och ville hemskt gärna träffa dom samtidigt som han förstås ville träffa mig. Det slutade med att frågade om jag ville/kunde följa med och det kunde, och ville, jag. Grey’s Anatomy såg jag inte men mysigt hade vi, både på kvällen och väldigt tidigt på morgonen ;-)
Fredagen började med tvättstugan från 06 till 10 och sedan följde jag med sonen till vårdcentralen och efter det packade jag och fixade till mig så vid 14:30 i fredags eftermiddag åkte vi från Aneby till Strömstad. Fyra timmar i bil på tråkig väg men konversationen flöt i princip hela tiden. Runt Uddevalla kom tröttheten över mig så jag nickade faktiskt till ett par gånger den sista biten. Det var väl ungefär vid den tiden jag kom på att jag missat att äta lunch. Ja, vi kom fram strax innan 18 i alla fall och några kramar till höger och vänster senare hade jag ett glas rosévin i handen. Ytterligare en stund senare fick vi mat, och mer vin och sen drog dom igång bubbelpoolen på uteplatsen. 5° varmt i luften, 38,5 ° i vattnet, trevligt sällskap och stillheten i ett hösttomt sommarstugeområde… Underbart.
Han går upp vansinnigt tidigt på fredagar, och jag gick upp strax före 06, så det blev ändå en tidigt kväll. Jag sov just inget i vanlig ordning, ny säng, massa okända ljud, och så mannen bredvid, jag har inte riktigt vant mig vid det än. Lördagen började ganska tidigt den också med Nyhetsmorgon och kaffe följt av frukost och sen mer kaffe innan vi gav oss iväg på utflykt till Saltö Naturreservat där vi promenerade ner till havet och två galningar faktiskt badade i det 10-gradiga vattnet. Jag var inte en av de två. Efter det åkte vi ännu längre västerut där vår värdinna hämtade humrar som vi skulle äta på kvällen och sen åkte vi tillbaka till stugan för att omedelbart ge oss ut för att grilla korv nere vid vattnet. Så åt vi grillad korv och drack vin, och lite whisky, och bara myste i kylan.
Väl tillbaka i stugan var jag ganska utmattad så jag gick och kröp ner i sängen och försökte sova lite vilket inte gick så bra. Jag hade precis slumrat till när Han kom och ville krypa ner också och då var jag plötsligt helt ointresserad av att sova. En lång stund senare satt jag i soffan igen med en stor kopp kaffe och sen var det dags att äta den där hummern, något jag aldrig ätit tidigare. Jag kan inte påstå att jag blev särskilt imponerad. När alla ätit upp till och med de smala benens innehåll utbrast något ”Men vi har ju glömt champangen!” varpå den hämtades och försiktigt korkades upp och så drack vi skumpa innan vi gick på oxfilén… Ja, mycket mat blev det och köttet var fantastiskt.
Efter maten blev det soffan igen, med ett glas vin till innan bubbelpoolen sattes igång igen. Lika fantastiskt andra kvällen som första. Efter lite mera mys i soffan blev det relativt tidigt i säng ändå och jag sov faktiskt riktigt gott natten till söndagen som började tidigt med … umgänge… jag försökte somna om efteråt men det gick inte så det blev kaffe i soffan och det var då ryggen började protestera varför jag gick och duschade med tanken att jag skulle kunna värma upp mig för att böja mig tillrätta men det gick inte. Efter någon timma tog jag en Alvedon och en Ibumetin och då lättade det en aning men sedan åkte vi hemåt och tre timmars bilresa senare var jag tyst och sammanbiten mest hela tiden. Vi stannade som hastigast på CityGross vid A6 och köpte lite mat innan vi fortsatte hem till honom i Aneby. Han flyttade mina väskor till min bil och undrade om jag verkligen kunde gå i trappor då han bor på andra våningen. Klart jag kunde, men det gjorde jävligt ont, förstås. Väl inne rotade jag fram Ibumetin, Pamol och Diklofenak och försökte sitta stilla och bara konversera medan Han fixade mat och oroade sig för mig. Ungefär mitt i köttbiten kände jag hur värken dämpades och jag kunde slappna av en stund i hans soffa innan det var dags att åka hemåt sista biten.
Jag kontaktade en väninna på vägen hem och undrade om hon ville komma över och tjejsnacka på kvällen och det ville hon. Både hon och jag hade mycket att berätta och prata om så hon blev kvar i tre timmar. Jag tog sedan en handfull piller och kröp i säng där jag faktiskt sov gott hela natten. Jag vaknade i exakt samma position som jag somnade. Det är alltså måndag och jag lider, värktabletterna fungerar inte riktigt hela vägen, trots donationer från olika håll. Jag vet ju att inget ryggont blir bättre av att man är stilla så det blir till att knapra piller och försöka röra sig så gott det går tills det har släppt. Jag ränkar kallt med att vara bra i morgon. På onsdag ska jag till Honom igen och då måste jag ju vara frisk…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar