Tisdagsblues

Ja, idag är det tisdag igen och jag är lite låg… Jag saknar den beröring man får av någon som tycker om en, och som man tycker om. Jag har fått beröring, och mer än så, men det var inte nog, jag vill mer… Att vara med någon man tycker om ger så mycket mer, även om det bara är sitta nära i soffan och hålla handen. Jag vill mer… Jag vill ha ett förhållande, jag vill älska och bli älskad, kanske inte på heltid men i alla fall på deltid…

Det är länge sedan jag skrev nåt här och det beror sannolikt på att det varit ganska slätt senaste tiden, varken upp eller ner egentligen… Mannen med butiken är svår att få kontakt med, tyvärr. Jag var ju där en fredagseftermiddag, se tidigare inlägg, och på lördagen skickade jag tack för senast och det fick jag svar på redan på söndagen men det jag skickade efter det låg oläst i en dryg vecka, ända tills jag skickade ytterligare ett meddelande i fredags kväll.

Fredagen ja, jag åkte direkt från jobbet till Aneby för att hämta mina grejer. Han var inte hemma när jag kom men jag hade ju nyckel och han hade sagt att jag fick gå in och att han skulle komma hem runt 15. Jag plockade ihop mina grejer och satte på lite kaffe som jag sedan tog med mig in till TV:n där jag fick på nåt lättsamt. Nånstans där tog tröttheten över och jag sjönk ner i soffan och somnade faktiskt till en stund. Jag vaknade med ett ryck när han öppnade dörren och jag satte mig förvirrat upp och påpekade att han köpt en väldigt bekväm soffa. Han öppnade posten och tog en snabb dusch innan han hämtade kaffe och kom och satte sig hos mig.

Vi pratade lite om ditten och datten och såg fånigt program tillsammans en stund innan jag kände att det var dags att ge sig iväg varpå jag plockade kött ur frysen ner i min medhavda kylväska. Vi bytte tillbaka våra nycklar och sen hjälpte han mig att bära kylväskan till bilen där vi sa vi ses och skiljdes åt. Jag fick hålla tårarna tillbaka, precis som jag gör nu, för det kändes ändå som att han tycker om mig fortfarande och jag tycker ju om honom fortfarande. Ja, han vill inte så det är väl bara att bita ihop och gå vidare tänkte jag och styrde kosan tillbaka till Eksjö.

Väl tillbaka i Eksjö ställde jag bilen på torget och gick till butiken med ett ärende och en baktanke. Han var inte där så jag fick handla av samma kvinna som sist och det blev inte det jag hade tänkt mig, en berlock med fiskarnas tecken till det berlockarmband jag fick av mina väninnor när jag fyllde 40 förra året. Det blev en sol istället och den hade jag ju tittat på tidigare också så det blev bra ändå. I samma ögonblick jag sa hejdå ringde telefonen och jag gick ut. Precis utanför dörren möter jag så mannen i baktanken. Jag stannar till, lutar mig mot väggen och säger hej. Han stannar och hamnar förstås precis utanför skyltfönstret där kvinnan inne i butiken kan se honom och som jag förstår det så var det där telefonsamtalet till honom vilket hon lyckades förmedla på något sätt så vi hann inte prata utan sa vi hörs.

Väninnan och jag hade redan vid lunchtid bestämt att vi skulle gå på after work på stadshotellet i Eksjö på kvällen men dessförinnan skulle hon på antidejt med mannen hon nyligen dejtat och jag anslöt till deras sällskap på Lennarts, mitt favoritfik i Eksjö. Där satt vi och pratade en lång stund innan vi gick vidare till hotellet, på andra sidan torget. Väninnan åt och drack vin, jag drack vatten. Vi pratade och pratade och pratade, som vi brukar. Nånstans där bland allt prat nämnde jag att jag varit förbi butiken och hon förslog att jag skulle messa honom och fråga om han ville joina oss på hotellet vilket jag gjorde. Det var en oändligt lång väntan tills jag fick svaret att han inte var after work ännu så tack men nej tack och ha så kul.

Vi satt kvar på hotellet tills storbildsteven började visa fotboll, vid 20:40 närmare bestämt, då vi tog vårt pick och pack och åkte hemåt. Väl hemma slog hungern till och jag åt grillad kyckling framför tv:n. Jag blev sittande vid nån film och kom i säng sent. Min plan var att sova länge på lördagen men så blev det förstås inte. Jag drack mitt fettkaffe framför mitt favoritlördagsnöje. Mamma kom förbi och jag drack lite mer kaffe och sen när hon åkt tog jag tag i berget av disk. På kvällen var jag på dejt med en man från för 21 år sedan. Han kände inte igen mig, vilket var en besvikelse men han är förstås ursäktad, det har ju gått 21 år sedan vi sågs. Vi hade jättetrevligt och satt på resturangen i över tre timmar men det var som att vara på dejt med min lillebror… De är konstigt lika till sättet och pratar till och med på samma sätt. Inga vibrationer alls med andra ord.

På söndagen lyckades jag faktiskt sova länge och på eftermiddagen var det kalas för två av mina brorsöner, Egon och Jack. Min son ville inte följa med hem så han stannade hos sin kusin, där han är kvar än. Jag åkte från kalaset till buggkursen och var inte hemma igen förrän halv sju då jag även stannat till på Ica och köpt ytterligare en grillad kyckling som jag gjorde sallad av.

Igår gick jag från jobbet till butiken, jag vet att han jobbar där på måndagar och jag hade, som vanligt, ärende och baktanke. I vanlig ordning var där en annan kund i butiken när jag kom men hon fick hjälp av en annan kvinna men jag fick vänta en stund innan han dök upp. Han log glatt mot mig och lutade sig mot disken, ögonen glittrade. Jag kanske borde börjat med smalltalk men jag sa som det var, det jag hade tänkt köpa i fredags fanns inte och kan dom beställa det till mig? Jag tyckte mig se att han blev lite besviken men han plockade fram katalogerna och började bläddra. Den andra kunden behövde hjälp av just honom varför de bytte kunder, typiskt nog. Jag fick mitt ärende genomfört men inte min baktanke, igen. Jag fick bråttom till bussen förstås.

Senare igår kväll hade jag en mycket trevlig dejt som ledde till viss fysisk aktivitet, mycket trevligt, men som jag sa i början av detta långa inlägg, det är inte nog, jag vill mer, fast inte med honom heller. Den jag omedelbart tänker på är ju mannen i butiken, bara tanken på honom får mig att bli helt mjuk i huvudet emellanåt…